Avsikten med denna studie a?r att underso?ka bakomliggande orsaker till en la?g representation av ma?n i fo?rskolan. Genom intervjuer har vi fa?tt ta del av tankar och synsa?tt hos personer som har en na?ra anknytning till fo?rskolan. I va?r teoretiska ansats sa? har R.W.

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne. Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.

Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt förskollärare anser att de använder pedagogisk dokumentation i förskolans vardagliga verksamhet. Studien är kvalitativ och tio förskollärare från två förskolor intervjuades. Resultaten från intervjuerna var att pedagogisk dokumentation används för att synliggöra barnens lärande i förskolan. Förskollärarna beskrev att de kände sig trygga och professionella av att använda pedagogisk dokumentation. Barnen beskrevs av förskollärarna bli avcheckade med hjälp av pedagogisk dokumentation.

Studien syftar till att undersöka hur pedagogisk dokumentation skapas och vad det innebär för lärande för barn och pedagoger. Ett yttligare syfte är att se vilka arbetsmetoder som finns och om det finns någon problematik med pedagogisk dokumentation i förskolan..

Syftet med vår undersökning är att försöka få insikt i vilka tankar fem pedagoger har om dokumentation i förskolan och hur de använder sig av dokumentation i sitt arbete. Frågeställningarna vi använt oss av är: Hur ser fem pedagoger på dokumentation i förskolan och hur använder pedagogerna sig av dokumentation i verksamheten. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer på fem pedagoger som är verksamma inom förskolan. Pedagogerna anser att dokumentation hjälper dem att se deras egen och barnens utveckling för att stärka arbetet i verksamheten. Reflektion över dokumentationen gör att utvecklingsprocesserna synliggörs och detta underlättar samarbetet med föräldrarna.

Dokumentation handlar om att skriftligt stödja eleverna i deras kunskapsutveckling samt sociala utveckling, då den bland annat synliggör styrkor och svagheter hos eleverna. Denna studie kommer att behandla de problem som lärare och rektorer upplever i samband med dokumentation av elever..

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar dokumentationens betydelse för den pedagogiska verksamheten och hur de arbetar med dokumentation i det dagliga arbetet för att främja elevernas lärande. Som metod använde vi oss av kvalitativa intervjuer där två pedagoger i förskolan, två pedagoger i förskoleklass och två pedagoger i grundskolans tidigare år (år 1-5) deltog. Resultatet åskådliggör att pedagogerna visar både kunskap och intresse vad det gäller pedagogisk dokumentation samtidigt som det framgår att det finns dilemman i dokumentationsarbetet. Tidsbristen ses som ett problem och det framkommer även att skolans dokumentation till stor del är resultatstyrd..

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare på en förskola i Skåne använder sig av dokumentation och om den används för utveckling av verksamheten. Vi har utgått från tre frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna med dokumentation?, vad används dokumentation till och på vilket sätt anser pedagogerna att dokumentation utvecklar verksamheten. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod där vi fokuserar oss på semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger. Det teoretiska underlagt för studien utgörs av en historik översikt över dokumentation, samt en genomgång av Reggio Emilia- pedagogikens syn på dokumentation.

Syftet med denna litteraturöversikt har varit att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av systematisk dokumentation. Specifika frågeställningar var hur omvårdnadskvaliteten påverkas av systematisk dokumentation sett ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. I uppsatsen ingår även den specifika frågeställningen om vilka fördelar och nackdelar det finns mellan pappers- och elektronisk dokumentation. Studiens resultat baseras på 16 vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i huvudfynden att systematisk dokumentation ökar patientsäkerheten, ökar antalet interventioner, ökar dokumentationskvaliteten, underlättar det dagliga arbetet, att ett analytiskt tänkande ger en ny syn på omvårdnaden, att elektronisk dokumentation ökar tillgängligheten, påverkar kommunikationen och underlättar det dagliga arbetet.

Rapporten innehåller en presentation av aspekter som är viktiga för att minimal dokumentation kontinuerligt ska framställas under system- utvecklingsfasen, aspekter som är primära för att minimal dokumentation ska bibehållas korrekt under systemförvaltningsfasen, samt hur förvaltning av minimal dokumentation kan förenklas. Dessutom innehåller rapporten ett förslag till vad minimal dokumentation är.Det som framkommer i rapporten är att det är viktigt att en verksamhet har policies som ställer krav på kontinuerlig framställning av minimal dokumentation under systemutvecklingsfasen, samt på att minimal dokumentation ska bibehållas korrekt under systemförvaltningsfasen. Dessutom ska planer framställas som beskriver samtliga dokumentations- aktiviteter, och en metod ska användas som stödjer dokumentation under systemutvecklingsfasen och systemförvaltningsfasen. Att förvaltning av dokumentation kan förenklas vid användning av ett datoriserat dokumenthanteringssystem, framkommer också. Rapporten avslutas med en allmän diskussion om arbetet, och ett förslag till hur en verksamhet kan gå tillväga för att minimal dokumentation ska utvecklas och förvaltas..

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur några pedagoger ser på pedagogisk dokumentation, vad de anser krävs för att en dokumentation ska bli pedagogisk och på vilket sätt de anser att pedagogisk dokumentation kan påverka/utveckla verksamheten i förskolan. Som metod har vi använt oss av en enkätundersökning som har genomförts med tolv pedagoger från olika förskolor. Det vi har kommit fram till i vårt resultat är att pedagogisk dokumentation som arbetssätt innebär att pedagogerna får en möjlighet att förstå läroprocesser och fånga barnens utveckling. Samtidigt är det ett sätt att visa på den verksamhet som bedrivs för föräldrarna och andra intresserade. Kommunikationen och reflektionen kring dokumentationen, leder vidare till utforskande och utveckling såväl för barnet som för pedagogen.